Idag blev jag väckt av sköterskan klockan åtta för hon ville stickas lite, skönt med sovmorgon!
Straxt därefter kommer en annan sköterska in med en frukostbricka, tydligen var jag inte borttagen helt så idag slapp jag hämta min egna frukost! Lyxigt när man är alldeles nyvaken.
Efter frukosten blev det ett lyckat ctg och sedan slötittade jag lite på nyhetsmorgon i väntan på att läkarronden skulle komma.
Högst upp på min frågelista stod hemgång!
Jag är så kluven själv! Jag vill egentligen bara hem, på en gång, helst igår! Jag är trött på det här lilla rummet, väggarna börjar komma närmare och närmare för varje dag som går. Jag vill träffa och vara med Wille på hemmaplan, han trivs inte för fem öre här, och jag klandrar honom inte...
Samtidigt är det väldigt skönt att vara här! Skulle något hända har jag en barnmorska hos mig på en minut och läkaren är aldrig mer än fem minuter bort. För twinsens skull är det skönt, de får den vård de behöver på en gång om de skulle vilja titta ut.
På en del barnmorskor låter det som att när förlossningen är igång kommer det räcka med att jag nyser så är dom ute typ... Normalt sett tar den andra förlossningen ungefär hälften så lång tid som den första, och när Wille föddes började värkarna bli regelbundna kl 14 på torsdagen, och han är född 02:15 på fredagen. Ganska exakt 12 timmar alltså. Så visst att det kan gå fort, men jag är inte orolig för att det ska gå så fort att vi inte hinner komma in i tid.
Läkaren tyckte i alla fall att de inte vågar släppa hem mig helt i dagsläget, och det är jag helt okej med! Men eftersom det gick så bra i helgen så är det inga problem att jag åker hem ett par timmar över dagen ibland, så länge jag sover här och finns på plats för att ta mina prover på morgonen.
På tal om prover så var mitt crp bättre än någonsin, jag frågade inte om exakt siffra, men det ska ju ligga under tio, och innan dagens resultat var det bästa 20 eller 22, så under 20 var det nu! Framsteg!
Men eftersom det inte är helt bra så ska jag fortsätta att äta antibiotikan. Med tanke på att jag tar (alldeles själv!) innohep-sprutan med blodförtunnande så tyckte läkaren att jag skulle fortsätta med cyklokapron-tabletterna med, som är blödningshämmande.
Så nu ser jag fram emot att snart få se vårt nya hus igen. Fredrik är på banken i detta nu och fixar med lånen, och tillträdet! Så snart han kommer därifrån ska han fylla bilen med kartonger, Wille och farmor och börja flytta oss! Fina farmor har sovit över med mina pojkar i natt, så Wille-skrutt får vara hemma och leka hela förmiddagen med henne, istället för att följa med pappa på tråkiga möten på banken.
Tur att vi har våra nära och kära nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar