Men det riktigt jobbiga är att slitas mellan Wille och tvillingarna!
Jag vill inget hellre än att få komma hem till Wille!! Byta blöjor, läsa godnatt-saga, bada, leka och bara vara tillsammans! De stunder han är här hos mig på sjukhuset blir ju inte riktigt som hemma!
Skulle tvillingarna födas nu är det inte längre BARA jag som behöver ta hand om dom, för det är ju så det är nu! Fredrik får rodda vardagen med allt vad det innebär, när jag "leker kuvös". Är de födda kan vi dela mera på allt, han kan vara här på sjukhuset med dom och jag kan få ta en kväll/natt med Wille! Som jag längtar!
På så vis vill jag att de ska födas nu, nu, NU!!!
Men å andra sidan... Wille har sin underbara pappa hemma hos sig! För varje dag tvillingarna stannar i magen blir de starkare och den tiden vi kommer behöva hjälp för att de ska må bra kortas... Varje dag räknas!
Så vem ska jag tänka på? Jag kommer ju helt klart längst bak, så farligt är det inte att ligga här! Samtidigt har jag ju en relation till Wille som jag inte har till tvillingarna ÄN! Så vem behöver mig mest?
Nu när det har börjat pratas om permis känns det med ens mycket lättare! Att få komma hem till Wille ett par timmar och bara vara gör att det är lite lättare att prioritera tvillingarna sedan!
Att bara krypa upp i soffan och titta på Pororo tillsammans, läsa en saga eller bygga lite duplo vore ju underbart!
Nu är det bara att hålla tummarna och hoppas att allt fortsätter som det gör, å att jag faktiskt kan få komma hem på heltid från och med vecka 32! Hoppas!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar