Mamma Vickan

Mitt foto
Välkommen till min blogg, en blogg om livet som trebarnsmamma, fru och mig! Jag är gift med Fredrik sedan juli -12 och tillsammans har vi sonen Wilhelm född i november 2011 och prematur-tvillingarna Ludwig och Edwin, födda i september 2013. TREVLIG LÄSNING!

onsdag 11 september 2013

Framsteg!

Å vad jag är nöjd! Varje kväll vid 8-9tiden har sammandragningarna kommit och behövts stoppas med bricanyl. Men igår var det riktigt lugnt! Jag hade nästan ställt in mig på att behöva ringa på personalen runt 9 för att få sprutan, men icke sa Nicke! Inga sammandragningar att prata om och jag har sovit ganska gott inatt.
Men jag börjar få ont i halsen, men något ska jag väl roa mig med när jag ligger här. Morgonens prover och mediciner är tagna så nu väntar jag bara på att läkaren ska bestämma om dagens CTG-kurva duger eller om det blir en omgång efter lunchen.
Det brukar ju vara Rabarb som är svår att få in, men det gick jättebra idag, Lajm har flyttat på sig och ligger lite längre ned och visade sig ibland för att sedan smita undan. Bus-bebbar! Men vi hörde två olika, fina hjärtljud alla fall.
Barnmorskorna ska väl vara glada att jag håller dem sysselsatta, tre barnmorskor för att sätta en kurva är väl inte direkt vad som krävs i vanliga fall. Men så är ju å¨andra sidan det här inga vanliga bebisar!

Idag kan vi bocka av ännu ett delmål! Vecka 30+0 är här, nu satsar vi på fredag!

Mål 1 - Klara ett dygn från vattenavgång
Mål 2 - Hinna få båda kortisonsprutorna för bebbarnas lungor (tas med 24 timmars mellanrum)
Mål 3 - Gå in i vecka 30+0
Mål 4 - Ultraljud på fredag
Mål 5 - En vecka från vattenavgång (det prickar vi in på lördag)

I kväll kommer Fredrik in med Wille en sväng, jag längtar ihjäl mig! Men det dröjer väl ett par timmar till, Fredrik jobbar till 15, sen ska han hämta skrutt på dagis och fixa lite middag innan de kommer.
Jag pratade med Wille i telefonen i går innan han skulle lägga sig. Det var en sur kille som av någon konstig anledning inte fick oboy av sin pappa precis innan läggdags när han var törstig. Han har det inte lätt, min lille prins! ;-) Wille berättade också att han och moster Nenna ska flytta i hop i lekstugan i nya huset, att han saknade morfar och mormor och att han ätit kaka hos farmor! Både Fredrik och jag trodde det skulle bli lite jobbigt med telefonsamtalet, men Wille accepterade att vi la på och mamman klarade sig utan tårar med!

Nu ser jag fram emot lite sällskap när helgen närmar sig. Imorgon kommer kanske svärmor och Fredriks syster och hälsar på och på fredag kommer Fredrik med Wille en stund på förmiddagen innan min mamma och pappa hämtar honom för att Fredrik ska kunna följa med på ultraljudet och sedan ska Wille sova hos mormor och morfar och Fredrik får sova över hos mig, skönt med sällskap! 

Annars går det faktiskt bättre än väntat att sitta här och glo! Jag känner att det blir ännu lättare nu när jag kommer upp och får röra lite på mig också.

Inga kommentarer: