Fredagens bestyr!

Men visst lyckades vi med ett lyckat CTG! Alldeles ensam, nästan! :-) Vi hittade bebbarna och fick in en kurva på 45 minuter med båda två! Det såg bara bra ut och vi fick faktiskt avbryta för att jag inte klarade av att ligga på rygg längre. Svanken höll på att gå av och jag kände att blodtrycksfallet var på G. Tydligen går det en stor ådra genom hela kroppen som under en graviditet kläms av tyngden på livmodern och bebisarna så man får ett ordentligt blodtrycksfall. Ingen fara egentligen, bara obehagligt för man vänder sig automatiskt när man känner det komma om man till exempel sover. Men fråga Fredrik, man kan fastna på rygg hemma i sängen och få slå lite på sin man för att få uppmärksamheten till sig och hjälp upp! :-P

Efter ett besök av mamma och pappa kom min lille skrutt en stund och hälsade på innan han följde med sin mormor och morfar hem för att skämmas bort i helgen.
Fredrik fick ragga upp en rullstol och så bar det av nedåt i hissen för att gå på ultraljud.
Allt såg fint ut, Lajm har mindre vatten än Rabarb, men inte tomt. Så det är väl Lajms vatten som gått... Men båda växte fint och följer sina egna kurvor. Lajm som ligger först, med huvudet nedåt väger ungefär 1900 g. Rabarb ligger med rumpan nedåt och väger ca 1500 g.
Vi skulle ju ta reda på könet, men ingen av busarna ville visa oss, så vi får nog helt enkelt vänta tills vi får träffa dom!
I och med ultraljudet kunde vi bocka av ännu ett delmål på våran lista, skönt!

Mål 1 - Klara ett dygn från vattenavgång
Mål 2 - Hinna få båda kortisonsprutorna för bebbarnas lungor (tas med 24 timmars mellanrum)
Mål 3 - Gå in i vecka 30+0
Mål 4 - Ultraljud på fredag
Mål 5 - En vecka från vattenavgång (det prickar vi in på lördag)

Eftermiddagen ägnade vi åt att bara vara, umgås och prata! Underbart!!

Vid 19:30 fick vi komma in på NEO-IVA för ett studiebesök. Träffa lite personal och se hur det såg ut där.
Det var inte så läskigt som jag trodde det skulle vara, men intensivvårdssalen kändes lite läskig. Men eftersom våra små ändå är ganska stora behöver de kanske inte ligga där så länge, om ens något!
Vi fick se undersökningsrum och höra lite om rutiner. Se köket där vi kommer få laga våran mat under tiden vi bor där och lite annat. Väldigt trevlig personal, som avslutade med att vi var mer än välkomna att komma in igen om vi hade fler frågor eller ville kika på något.
Efter det mumsade vi i oss lite kvällsfika innan jag somnade gott innan klockan var 22! Sovit gott i natt, skönt att känna sig lite utvilad!