Söta Sussie-bus!

Efter 7 långa veckor på vift bestämde sig våran lilla dam för att komma hem igen!

Klockan var nog straxt innan åtta i måndagskväll, både Fredrik och jag hade gosat ned oss i sängen för att titta på tv och kurera oss mot våra förkylningar när jag blir sugen på glass! Alla vet ju att glass är supernyttigt att äta när man har ont i halsen så jag traskade ned för att fixa det. Turbo står som ett fån med nosen tryckt mot dörren och jag muttrar lite på honom att han inte får gå ut, för vi gått och lagt oss. Men då hör jag hur det står en katt på andra sidan dörren och verkligen VRÅLAR !!

Så jag ropar ned Fredrik så han kan ta undan Turbo, så det inte är det första Sussie får syn på.

Mycket riktigt, på trappan står Sussie, kommer in som ett skott och hälsar snabbt på både mig och Fredrik innan hon tar täten in i köket och bestämt visar att hon vill ha mat, NU!

Efter massa mat följde hon med oss upp till sovrummet och gosade ned sig imellan oss, där hon sov gott resten av natten.

Nu spenderar hon sin tid med att äta, sova och gosa! Kissen har mycket att ta igen av alla tre sakerna. Hon visar bara intresse för att gå ut när hon behöver göra ifrån sig och då vill hon att jag ska följa med! Så i morse klockan 4 var jag ute med katten så hon fick kissa! Men vad gör man inte för finaste arvet från mormor?!

Frågan är ju bara var kissen har varit de senaste 7 veckorna?! Hon var riktigt fin i pälsen, smal, men inte så smal som man skulle kunna tro...