Jag känner ju att jag lever i alla fall! :)

Gud vad skönt det är att ha något att göra om dagarna igen, men det känns att man vant sig vid att lalla runt hemma och inte ha så mycket för sig!! Det värker i ryggen och benen när man kommer hem, men än så länge är det en ganska "skön" smärta. :) Börjar komma in lite i hur det funkar nu med, och än är jag inte helt avskräckt! Fick frågan av sjuksköterskan igår om jag ville gå upp till demensavdelningen något lite senare... Vore kanske bra att göra, och personalen på den avdelningen håller med, även om de på den "vanliga" avdelningen jag är på nu verkade mer negativa. Dom tyckte att jag inte skulle för att jag inte har någon erfarenhet alls, men enligt mitt tänk är det väl ändå bättre att se hur det fungerar där, känner jag att jag inte fixar det är det ju bara att säga det och gå tillbaka ner!!

Men idag känns det bra med sovmorgon! Börjar inte förens kl 12 idag, köra mitt första kvällspass, så idag är jag inte hemma förens typ halv nio. Känner jag mig själv rätt så kommer jag att stupa i säng rätt kvickt då, för det blir att "jobba" fredagen med, frågan är om vi ska till Tjällmo en sväng på fredagskvällen, lördagen blir det att börja köra ut grejer till Ekebo, så vi hinner med flytten och kvällen kommer spenderas med Carro och Anette! <3 Söndagen antar jag kommer gå åt att fixa inför flytten, sen blir det tre dagars "jobb" innan jag får lånledigt i fem dagar, viljet innebär FLYTT!!! *längtar*

Nu blir det en dusch och lite frukost!