Fredrik och jag hade tänkt ge våra föräldrar påskägg med bild på Ghandalph, som bebis i magen har blivit döpt till av sin far, i påskas. Då skulle vi ju veta att det så långt såg bra ut.
Men på grund av den här kromosom-avvikelsen fick vi lägga om våra planer lite. Våran barnmorska hade aldrig hört talas om den så hon ville att vi skulle höra oss för inför läkarbesöket så vi kunde berätta vad vi visste. Då blev ju allt upp och ner, den vi skulle prata med var ju inet den vi ville berätta det för först!
Så det blev att köpa en bukett tulpaner, en påse godisnappar och ett tvåpack nappar och börja filura. I buketten med tulpaner stoppade vi ned en av napparna och åkte hem till mina föräldrar och lillasyster. Mamma fick buketten och satte den i vatten med plasten på, precis som man ska. Vi fikade och pratade om lite allt möjligt innan vi tröttnade på att vänta. Så mamma fick snällt bege sig till diskbänken för att plocka av plasten och sätta fram blommorna. Vi andra pratar på, och i ögonvrån ser jag mamma bli två meter längre när hon får syn på vad som ligger där i.
- Är det sant?
Vrålar mamma och vänder sig om, innan vi hinner svara ropar hon samma sak igen. Pappa och Anneli fattar ingenting, tills Fredrik säger åt som att titta i buketten. Där får vi väl ändå säga att det blev en positiv nyhet, lillasyster bakade till och med en tårta till oss, som vi mumsade i oss ett par dagar senare när vi berättade för resten av mina systrar. :)
Till Fredriks föräldrar åkte vi med godispåsen, men en napp i bland alla andra nappar. När vi vitter och fikar hämtar Fredrik påsen och erbjuder sin mamma något till kaffet. Hon tar en snabb titt o påsen, ser att det är godisnappar i och sätter i från sig påsen lika snabbt igen med svaret
- Jag gillar inte sånna!
Fredrik får henne att titta en gång till, efter att ha stirrat i på sen en evighet tittar hon upp på mig med tårar i ögonen, ser ut som ett frågetecken och nästan viskar,
- Ska ni ha barn?!
Väldigt många kramar senare lyckas hon faktiskt sätta sig ned och dricka upp sitt kaffe... ;)
Så jag kan nog sammanfatta det hela med att Ghandalph är efterlängtad, av både mamma och pappa, mormor, morfar, alla mostrar, farmor, farfar, två fastrar och två kusiner. Kusin nummer tre blev inte allt för glad, men vi har lovat Pontus-pojken att älsklingsmorbror kommer ha plats i sitt hjärta för både honom och lilla kusinen! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar